Begravning

Den tjänst man oftast förknippar med en begravningsbyrå är just anordnande av begravningar. Vi har lång erfarenhet och är dedikerade till vår uppgift och våra kunde eftersom vi vet hur viktigt det är att allt blir rätt.

 

Begravning i andra kulturer

Om du vill veta mer om ritualer och seder i andra kulturer rekommenderar vi skriften ”Dödsfall i ett mångkulturellt samhälle”. Ladda ner här.

Hur går en begravning till?

Enligt Svenska Kyrkans förordningar finns det i grunden två alternativ att välja mellan.

Första alternativet innebär att man samlas för att ta farväl i kyrkan och en påföljande kremationsbegravning, vilket innebär att kistan lämnas kvar i kyrkan för senare kremering.

Det andra alternativet är jordbegravning med avsked vid graven, vilket innebär att begravningsakten inleds i kyrkan och sedan fortsätter vid gravplatsen.

Du kan läsa mer nedan vad som brukar ingå i de olika alternativen av begravning.


 

Begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning

Begravningar i Svenska kyrkan

Med runt 6 miljoner medlemmar är Svenska kyrkan det största trossamfundet i Sverige, uppdelad i 13 stift och omkring 1500 församlingar och pastorat. För de flesta svenskar är kyrkan fortfarande den naturliga platsen att markera livets stora händelser i glädje, tradition och sorg, genom dop, konfirmation, vigsel och begravning. När livet ställs på ända genom förlusten av en nära och kär anhörig eller vän blir kyrkan för många en plats som utifrån den kristna förkunnelsen erbjuder ett språk för sorg, vanmakt, hopp och förtröstan. När döden, skrämmande och obegriplig, ibland helt oväntat, plötsligt blir en konkret del av livet kan kyrkans riter och budskap erbjuda stöd och struktur i sorgen och en plattform att ta sig vidare.

 

År 2017 avled nästan 92 000 personer i Sverige. Av dessa begravdes nära 73 procent i Svenska kyrkans ordning. För att begravas enligt Svenska kyrkans ordning krävs att den avlidne vid dödsfallet var medlem i Svenska kyrkan. Den som är medlem i Svenska kyrkan betalar varje år en medlemsavgift, även kallad kyrkoavgift. I kyrkoavgiften ingår bland annat präst, kyrkomusiker och kyrkvaktmästare i samband med begravningsgudstjänster. I undantagsfall kan begravningsgudstjänst även hållas för personer som inte tillhörde Svenska kyrkan, förutsatt att det står i överensstämmelse med den avlidnes egen önskan. Beslut om begravningsgudstjänst för en person som inte var tillhörig Svenska kyrkan fattas av kyrkoherden i församlingen där det är tänkt att begravningen ska ske. Församlingen har även rätt att ta ut en avgift för att täcka kostnaden för präst, kyrkomusiker, vaktmästare och kyrka.

Begravningsgudstjänster är alltid offentliga

På samma sätt som alla gudstjänster inom Svenska kyrkan är en begravningsgudstjänst öppen för alla. Därför är det från församlingens sida inte möjligt att neka någon att delta i begravningen, även om det är anhörigas uttryckliga begäran att begravningen ska ske inom kretsen av de närmaste. Står det tydligt i begravningsannonsen att begravningen ska ske inom familjen är det en tillräcklig markering av de anhörigas önskemål. Likväl är det ingen garanti att det inte kommer att dyka upp utomstående som vill delta i gudstjänsten.

 

Begravningsgudstjänstens regelverk

Vid begravningar i Svenska kyrkans ordning är det tjänstgörande präst som har det övergripande ansvaret för hur begravningen genomförs. Det åligger prästen att genomföra begravningsakten på ett sätt som står i samklang med de ramar och riktlinjer som sätt av Den Svenska Kyrkohandboken och i Kyrkoordning för Svenska kyrkan. Många församlingar har som komplement en egen utformad begravningspastoral, ett policydokument som styr församlingens begravningsverksamhet i det lokala sammanhanget. Bestämmelserna kring begravningsgudstjänster lämnar dock utrymme för variationer. Inte minst beträffande psalmer och musik brukar hänsyn tas till den avlidnes och de anhörigas egna önskemål. Det skall dock aldrig tas för givet att alla önskemål kring begravningsgudstjänsten kommer att kunna genomföras.

 

 Musik

För många anhöriga är musiken en oerhört viktig del av begravningsgudstjänsten. Det finns många gånger starka önskemål om vilken musik som ska framföras. Ibland har den avlidne före dödsfallet själv formulerat instruktioner kring de musikaliska inslagen. I första hand är det kyrkomusikerns uppgift att framföra musiken, i huvudsak på kyrkans orgel. Finns önskemål om särskild solomusik kan kyrkomusikern eller begravningsbyrån hjälpa till med att boka solist. Inom Svenska kyrkan finns en genomgående strävan att det ska vara levande musik som framförs vid begravningar. Inom vissa församlingar finns till och med uttryckligt förbud mot inspelad musik i kyrkan. I slutändan är det dock prästen som med hänsyn både till församlingens regelverk och till den specifika själavårdande situationen har beslutanderätt gällande vilken musik som får framföras vid gudstjänsten.

 

Bokning av begravningsgudstjänst

På begravningsbyrån får anhöriga hjälp att boka plats och datum för begravningsgudstjänsten. De flesta församlingar ger möjlighet till begravningsgudstjänst helgfria vardagar. I många kyrkor sker begravningar enbart vissa bestämda veckodagar och tider. Vem som är tjänstgörande präst och kyrkomusiker vid begravningen avgörs oftast av församlingens tjänstgöringsschema. Om anhöriga önskar en präst eller kyrkomusiker som inte är anställd inom församlingen kan det medföra extra kostnad.

 

 

Själaringning och tacksägelse

I samband med besöket på begravningsbyrån får anhöriga även hjälp med att boka in själaringning och tacksägelse.

 

Själaringning kallas den traditionella klockringning som sker i den avlidnes hemförsamling för att kungöra dödsfallet, hedra den avlidne och uppmana till bön. Under själaringningen hålls kyrkan öppen för att den som så önskar ska kunna sitta en stund i stillhet och tända ett ljus i kyrkans ljusbärare.

 

Tacksägelse är det moment under söndagsgudstjänstens förbön då prästen läser upp den avlidnes namn inför den närvarande församlingen och ber en bön av tacksägelse för den avlidne, varefter klockorna ringer en stund.

 

Själaringning och tacksägelse kan ske i annan kyrka än hemförsamlingen, exempelvis i kyrkan där begravningen ska ske, om anhöriga önskar detta.

 

Begravningssamtalet

När begravningen är inbokad åligger det tjänstgörande präst att inom de närmaste dagarna efter inbokningen ta kontakt med anhöriga för att komma överens om tid för begravningssamtal. Vid begravningssamtalet, som brukar ske i form av personligt möte, samtalar präst och anhöriga om den avlidnes situation under livet, hur begravningsgudstjänsten kommer att gå till, vilka psalmer och vilken musik som ska ingå i gudstjänsten samt andra frågor som berör gudstjänstens utformning. Vid samtalet förmedlar prästen även kyrkans syn på död och hopp.

 

 

 

 

Placering i kyrkan

Den närmaste familjen sitter alltid på de främre bänkraderna i kyrkan. Övrig släkt sitter bakom familjen och vänner och kollegor sitter på motsatta sidan. Det finns ingen generell regel som avgör på vilken sida i kyrkan som familj, släkt och vänner sitter. I vissa kyrkor och församlingar finns det en sedan långt tillbaka etablerad tradition om hur begravningsgästerna ska sitta. I andra kyrkor är det utformningen av kyrkorummet som avgör vilken sida som är lämpligast för de närmaste, exempelvis om det framför bänkraderna finns piano, dopfunt, predikstol eller annat som skymmer sikten över kista och blomstergärd.

 

Kremationsbegravning

Den vanligaste formen av begravningsgudstjänst är kremationsbegravning. Om det är tänkt att kistan efter gudstjänsten ska föras till krematoriet lämnar begravningsgästerna kistan i kyrkan efter gudstjänstens slut. Det förekommer dock att anhöriga själva eller personal från begravningsbyrån i slutet av gudstjänsten bär ut kistan i procession till väntande begravningsbil för vidare transport till krematoriet.

Jordbegravning

Vid jordbegravning gravsätts kistan i jord i omedelbart samband med begravningsgudstjänsten i kyrkan. Mot slutet av gudstjänsten följer begravningsgästerna med kistan ut till gravplatsen där gravsättningen sker. Utbärning och sänkning ombesörjs oftast av ett bärarlag som begravningsbyrån bokat in. Anhöriga har dock själva möjlighet att medverka vid utbärningen om så önskas.

 

Urngravsättning

Efter en kremationsbegravning förs kistan till krematoriet där kremeringen genomförs inom de närmaste dagarna efter begravningen. Gravsättningen brukar kunna ske tidigast omkring en vecka efter begravningen. Om anhöriga så önskar kan den präst som förrättat begravningen hålla en kort gravsättningsakt i samband med sänkningen av urnan. Denna akt sker enligt kyrkohandboken men kan utformas utifrån personliga önskemål med exempelvis diktläsning, sång och musik.



Begravningsgudstjänstens uppbyggnad

Begravningsgudstjänsten följer ordningen i Den Svenska Kyrkohandboken men kan i samråd med präst och kyrkomusiker göras mycket personlig. Begravningsgudstjänsten innefattar följande moment:

 

Klockringning

Markering av gudstjänstens inledning och avslutning. I många begravningskapell sker endast inledande klockringning.

 

Musik

Begravningsgudstjänsten inleds och avslutas av musik på orgel. Gudstjänsten kan även inbegripa annan musik, exempelvis solomusik om så önskas. Musiken väljs av anhöriga i samråd med präst och kyrkomusiker.

 

Psalmsång

Församlingssång ur Den Svenska Psalmboken. En begravningsgudstjänst innehåller oftast två eller tre psalmer.

 

Griftetal

Prästens minnestal över den avlidne och predikan över den kristna synen på döden, uppståndelsen och det eviga livet.

 

 

 

 

Bön

Griftetalet avslutas med en kort bön om kvarblivande i Guds kärlek och nåd.

 

Överlåtelsen

Överlåtelsen är det centrala momentet under begravningsgudstjänsten då församlingen överlämnar den avlidne i Guds händer. Vid överlåtelsen reser sig hela församlingen, varpå prästen vanligtvis öser tre skovlar mull på kistan samtidigt som överlåtelseorden läses. Ibland ersätts mullen av korstecknande över kistan.

 

Bibelläsning

Prästen läser några bibeltexter som vittnesbörd om det kristna hoppet.

 

Begravningsbönen

Begravningsbönen, som kan läsas eller sjungas, är den förbön då prästen tackar Gud för den avlidnes liv på jorden och för det eviga livets gåva och ber om tröst i sorgen och saknaden och omsorg i livets slut.

 

Herrens bön

Begravningsbönen avslutas med Herrens bön, dvs den bön som Jesus uttalar i Matteus 6:9-12 och som är den mest centrala bönen i hela kristenheten.

 

Alltmer vanlig är den ekumeniska gudstjänstversion som utgår från 1981 års bibelöversättning och som inleds med orden ”Vår fader, du som är i himlen”. Ibland används dock fortfarande den gamla versionen från 1917 års kyrkobibel med inledningsorden ”Fader vår som är i himmelen”.

 

Avskedstagande

Begravningsgästerna går fram till kistan och lämnar en hälsning till den avlidne i form av en handbukett. Vid jordbegravning sker detta i regel vid graven när kistan sänkts i jorden. I de fall då anhöriga önskar att gravsättning sker inom den närmaste kretsen brukar möjlighet till avskedstagande erbjudas för övriga begravningsgäster under gudstjänsten i kyrkan.

 

Slutbön

Prästen lyser frid över den avlidne. Vid jordbegravning sker detta moment vid graven, när kistan sänkts och församlingen tagit avsked.

 

Välsignelsen

Prästen ber om Guds välsignelse över församlingen.